BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till Kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt Kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren..

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella Kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt Kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehålla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. Där står att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord får finnas med i undervisningen så bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glädje och lust till matematiken är väldigt viktigt för att fånga barnens uppmärksamhet och rapporten Lusten att lära?med fokus på matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat på vad som står skrivet kring matematikverkstäder så borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och Kursplanen i matematik förespråkar.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning på bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielärare ser på denna förändring. Teorin utgår från filosofiska perspektiv på matematikundervisning, med betoning på kritik av en absolutistisk syn på matematik. De tre lärarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mängden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring går eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lärarna inte går utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka arbetsformer och arbetssätt som lärare använder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig på. Vidare var syftet att ta reda på hur läraren arbetar och om utgångspunkten utgörs av de mål som finns i kursplanen. Utifrån syftet har vi diskuterat uttrycket ?mål att sträva mot? i kursplanen och kompetensmålen, som är en möjlig tolkning till strävansmålen. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer där fem matematiklärare intervjuats.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

Syftet med undersökningen är att åskådliggöra hur gymnasielärare i matematik samtycker några utvalda förändringar i gymnasiereformen Gy 2011, främst i förhållande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklärare på sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen är inte att svara på frågan hur den svenska lärarkåren tänker kring dessa förändringar, utan att få fram en mängd olika åsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lärarnas åsikter går isär både sinsemellan och mellan lärare och Skolverket och regeringen, men att man även samtycker på flera punkter bland de förändringar som gjorts i Gy 2011..

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.